youbetterwork

Låt mig presentera mina lagkamrater Mindy och Melissa Rostedt! Bästa cheersystrarna som varit med länge och gjort mycket i cheer-Sverige.



Er cheerleadingbakgrund?
Mindy - Jag började på cheerleading hösten 2001 för att Melissa gick på det. Började i ett träningslag och efter en termin fick jag börja i miniorlaget Powermites Tigers, som ett år senare blev Haninge Cheer Elite. Jag gick i HCE fram tills hösten 2004 då jag böt till PCD Cougars. Tävlingsåret 2007 hade jag hamnat i Eagles och fastnade där. Har dessutom tävlat group stunt sen år 2006 (Fab 5ive, Faber 5ive, Fabest 5ive). Hösten 2010 blev min coachdebut för Cats som jag tränar nu också.

Melissa - Jag började, tror året var 2000, då mammas sköterskas dotter sökte folk till sitt lag. Jag som tidigare hade dansat och hade tröttnat lite på det, tyckte det kunde vara en rolig grej. Testade i dåvarande Powermites jr b-lag Bears. Tävlade med dem till 2002. Började i Eagles hösten 2002(och där har jag varit kvar sen dess), och även som hjälptränare till ett träningslag i föreningen, med Cheer Elites Linda Helenelund som huvudtränare. Året efter fick jag och min dåvarande tränarkollega Inna ta över träningslaget och bli tävlingslag. I jr b, laget hette då Dragons(2004). Året efter tog vi steget till jr a, och tog då namnet Cougars (som hängt med i samband med vår förenings jr a lag, sen dess). Där uppfostrades talanger som kom att synas i Eagles några år efter. Till 2006 blev jag kvar som ensam tränare. Fram tills 2009 då jag och Mikaela Riutta slog ihop våra kloka huvuden. Bildade det sammansatta laget Allstars och fick ihop ett helt underbart gäng juniorer i Junior Nybörjare - Juniors. Den tävlingssäsongen var bland mina bästa hittills, perfekt på alla sätt och vis. Året efter det, alltså till tävlingssäsong 2011 bildades dåvarande sr nybörjarlaget Stingrays, och Cougars togs upp igen. Så ser det ut även i år, med enda skillnaden att Stingrays har klivit upp i fortsättningsklassen. Sen ska vi inte glömma Fab/Faber/Fabest 5ive, som började med en coachinsats med jr-gruppen (Fab), och slutade med en insats som bakperson i Faber och Fabest, från 2007-2012.



Vad är roligast med cheerleading? Har ni något favoritmoment?
Mindy - Jag tycker definitivt att stunta är roligast. Annars skulle jag nog välja hopp eftersom det kom ganska lätt för mig innan jag blev handikappad. Det allra, allra bästa är dock gemenskapen! Ett favoritmoment (om det räknas) är också att bara sitta och snacka.

Melissa - Jag älskar att koreografera. Jag har sen coachstart varit noga med att lära mig alla de bitar som behövs för att sätta ihop fina program, och det är något jag känner att jag faktiskt har lyckats med, vare sig det är lag, individuella eller stuntprogram. Har alltid försökt göra så mycket som möjligt själv, utan hjälp från staterna som blivit lite av en trend i sverige de senaste åren tex. Jag tycker att vi har lyckats arbeta fram en härligt egen stil. (Håll utkik efter Cougars och Stingrays i år om ni är nyfikna, vi har gjort båda våra lags program helt själva från scratch.)

Som aktiv är det dans och att stunta som ligger mig varmt om hjärtat.



Hur mycket tid lägger ni ner på cheerleading och annan träning varje vecka?
Mindy - Känns som att jag är i våran hall nästan varje dag! 10+ timmar går ju garanterat åt varje vecka åt cheer, och så fort jag har tid över hänger jag på gymmet några gånger i veckan. Älskar att träna!

Melissa - Svartis(vår hall) är verkligen mitt andra hem. Där hittar ni mig varje dag i veckan, förutom måndagar. Cougars tränar 8 timmar/vecka, Stingrays ca 7 timmar/vecka, Eagles 6 timmar/vecka. Sen försöker vi att klämma in lite Fabest när det närmar sig tävling också. Utöver det hittar ni mig på gymmet minst 8 timmar/vecka, för att förbättra och upprätthålla god fysik. Det finns ingen bättre känsla än att vara starkare än man tror!

Hur motiverar ni er själva?
Mindy - Om jag sitter hemma brukar jag peppa mig själv med filmer från gamla tävlingar där man helst kan se tränarnas reaktioner och höra publikens jubel. Älskar t.ex att se på filmer som är filmade från fancluben på läktaren!

Melissa - Jag motiverar mig själv genom tankekraft. Tror stenhårt på att viljan är starkare än allt annat, så jag kör stenhårt på de mentala förberedelserna. Oavsett om det gäller träning eller tävling. Man är sin egna begränsning!
Alla som tränat med eller under mig vet hur jag gärna svävar iväg på tankeäventyr där jag analyserar allt som kommer i min väg. På gott och ont.

Favoritdel ur ett Eagles-program genom åren?
Mindy - Svårt att säga, men mest epic för mig var väl kanske slutpyramiden år 2008. Gillade helheten och känslan 2010's program förmedlade också.

Melissa - Jag är en sucker för pyramider och kommer aldrig glömma vår första pyrre 2010, musiken, känslan, laget och glädjen. Det var speciellt. Sedan älskar jag baskets, så räkna med alla våra avancerade baskets sedan 2005, är otroligt stolt över att ha fått stå under varenda en av dem!



Favoritdel ur årets program?
Mindy - Av alla program Eagles haft gillar jag nog detta mest. Favoritdelen är nog the opening eller dansen!

Melissa - Detta år gillar jag egentligen allt. Helheten är grym. Men pyramiderna är roliga, dansen likaså. Men som sagt, ALLT!

Ett bra och ett dåligt cheerleadingrelaterat minne?
Mindy - VM-brons är ett sjukt bra minne!!! Och hela år 2010 med Eagles och Fabest blir jag varm i hjärtat av. Ett dåligt minne, som är lite förträngt, är både Fabest från SM 2009 eller Eagles från DM 2011. Det var som att jag var utanför min kropp och bevittnade kaoset på håll. Sen är det inte så himla roligt att minnas känslan när jag drog av korsbandet en träning. Som tur är övervinner dom fina minnena allt!

Melissa - Bra minnen görs varje träning, men VM-bronset slår nog det mesta. Eller när Fabest blev första group stunt att ta hem Mest Minnesvärda 2008. Det var chockartat!
Mindre bra minnen är väl alla gånger jag har brutit/krossat näsbenet, men det har format mig till den jag är idag. Inte bara utseendemässigt, haha.

Favoritlag i USA och varför?
Mindy - Brandon Sr Black of course därför att dom är stuntgudar. Bryr mig inte jättemycket om andra lag men förutom Sr Black älskar jag Stingray Orange's renhet och page-toppar.

Melissa - Men hallå, Brandon Sr Black, såklart! Möjligtvis för att vi fått turen att följa deras utveckling på nära håll genom alla år tack vare vår cheer-gud Peter, men också för att dom är KICK-ASS-stunters!
Utöver det är jag egentligen inte så mycket för Allstar-cheer, eftersom jag gillar level 6 mer än level 5. Så då måste jag säga alla topplag i collegeklasserna.


Jag tillsammans med dem båda.